Jag har en tillfällig hyresgäst. Han kräver inte så mycket uppmärksamhet; lite kärlek, tillgång till min soffa och min säng, mat och promenader. Ivanhoe heter han, och han är bäst i världen. Han har sovit på min kudde inatt och under mitt täcke, precis som jag. Och när han tycker att jag har sovit tilräckligt trycker han sin nos mot min kind eller skrapar tassen försiktigt mot min arm som för att säga Nu räcker det, upp och hoppa, det är en ny dag som du inte får missa.

Tänk vad livet vore enkelt om man var en hund.